Restaurang Telegrafen, Ängelholm
Vi har även hunnit med att besöka en ny restaurang. Denna gången blev det restaurangen Telegrafen i Karlskrona.
De rätter vi åt var kängurufilé med gräddsås och klyftpotatis (Björn) samt cognacsgrillad oxfilé med potatisgratäng och murkelsås (Ronja). Björn drack även en Karhu, finsk öl. Ronja drack vatten.
Björn om sin rätt:
God rätt. Klyftpotatisen god, kängurufilén var god, kan dock inte sätta fingret på hur den smakade. Såsen vanlig gräddsås, ingen smaksensation. De grillade grönsakerna till var goda. Som helhet nöjd.
Ronja om Björns rätt:
Potatisen var det godaste, med örter. Kunde vart mer salt, men goda. Kängurufilé var spännade att smaka, första gången för mig. Det smakade typ som fläskfilé som kändes nyttigare än fläskfilé, lite åt vilt-hållet? Hjortliknande? Kul att smaka, men inte det godaste köttet jag ätit. Lagom mycket kött. Lagom stor portion öht, enligt mig. Såsen ingen höjdare.
Ronja om sin rätt:
Såsen smakade väl vanlig svampsås, inte värd att lägga kalorier på efter några tuggor. Köttet var gott, väldigt mört, saftigt och perfekt stekt/rosa (medium), dock väldigt smaklöst. Fick använda saltkaret (som jag fick be om) flitigt. Och den där cognacs-smaken vete sjutton vart den var?
Potatisgratängen luktade gudomligt gott av vitlök, såg god ut, men var - smaklös. Smakade nästan ingenting, fick häva på salt där med och det var väl värt några tuggors kalorier, men det mesta gav jag till Björn.
Det bästa var nästan grönsakerna, krispig sparris, söt och god kålrot och så morötter med tuggmotstånd. För mycket sås, annars lagom mycket mat.
Björn om Ronjas rätt:
Gott kött, lagom rosa. Potatisgratängen doftade gott, var nästan lika god. Murkelsåsen smakade inte mycket murklor, kände svampsmak, men vet inte vilken svamp. Ingen jätte-hit.
Miljö, service och pris:
Ronja:
Restaurangen var väldigt mysig, med många svaga lampor, lagomt dämpad belysning. Fin lokal. Vi fick sitta så mycket i ett hörn det gick, tror jag. Jag satt i en soffa med massa kuddar, vilket var mysigt. Jag satt med ryggen mot fönstret, men fönstret var tonat mörkt, så det kändes ändå bra. Bra service, trevlig personal, de tog tallrikarna efter lagom tid. Fick salt och peppar direkt när jag bad om det, det kunde dock ha stått på bordet direkt. Priset, ja. Vi såg ju vad priserna låg på innan vi gick in och vi gick ju in, så vi tyckte ju de var bra, dock vet jag inte om jag tycker det var riktigt prisvärt när vi väl smakat maten. Notan slutade på ca 500:- och det känns lite saftigt för den ganska smaklösa (dock goda, det var inte på något sätt dålig/äcklig mat) mat vi fick. Mitt betyg till denna restaurangen blir en trea och då är det för att det som sagt inte var dåligt och så att den var mysig och med bra service. Men inte mer.
Björn:
Mysig lokal, god stämning, trevlig personal, dock som Ronja nämnt fick man be om kryddor. I betyg får Telegrafen fyra poäng.
//Ronja och Björn
De rätter vi åt var kängurufilé med gräddsås och klyftpotatis (Björn) samt cognacsgrillad oxfilé med potatisgratäng och murkelsås (Ronja). Björn drack även en Karhu, finsk öl. Ronja drack vatten.
Björn om sin rätt:
God rätt. Klyftpotatisen god, kängurufilén var god, kan dock inte sätta fingret på hur den smakade. Såsen vanlig gräddsås, ingen smaksensation. De grillade grönsakerna till var goda. Som helhet nöjd.
Ronja om Björns rätt:
Potatisen var det godaste, med örter. Kunde vart mer salt, men goda. Kängurufilé var spännade att smaka, första gången för mig. Det smakade typ som fläskfilé som kändes nyttigare än fläskfilé, lite åt vilt-hållet? Hjortliknande? Kul att smaka, men inte det godaste köttet jag ätit. Lagom mycket kött. Lagom stor portion öht, enligt mig. Såsen ingen höjdare.
Ronja om sin rätt:
Såsen smakade väl vanlig svampsås, inte värd att lägga kalorier på efter några tuggor. Köttet var gott, väldigt mört, saftigt och perfekt stekt/rosa (medium), dock väldigt smaklöst. Fick använda saltkaret (som jag fick be om) flitigt. Och den där cognacs-smaken vete sjutton vart den var?
Potatisgratängen luktade gudomligt gott av vitlök, såg god ut, men var - smaklös. Smakade nästan ingenting, fick häva på salt där med och det var väl värt några tuggors kalorier, men det mesta gav jag till Björn.
Det bästa var nästan grönsakerna, krispig sparris, söt och god kålrot och så morötter med tuggmotstånd. För mycket sås, annars lagom mycket mat.
Björn om Ronjas rätt:
Gott kött, lagom rosa. Potatisgratängen doftade gott, var nästan lika god. Murkelsåsen smakade inte mycket murklor, kände svampsmak, men vet inte vilken svamp. Ingen jätte-hit.
Miljö, service och pris:
Ronja:
Restaurangen var väldigt mysig, med många svaga lampor, lagomt dämpad belysning. Fin lokal. Vi fick sitta så mycket i ett hörn det gick, tror jag. Jag satt i en soffa med massa kuddar, vilket var mysigt. Jag satt med ryggen mot fönstret, men fönstret var tonat mörkt, så det kändes ändå bra. Bra service, trevlig personal, de tog tallrikarna efter lagom tid. Fick salt och peppar direkt när jag bad om det, det kunde dock ha stått på bordet direkt. Priset, ja. Vi såg ju vad priserna låg på innan vi gick in och vi gick ju in, så vi tyckte ju de var bra, dock vet jag inte om jag tycker det var riktigt prisvärt när vi väl smakat maten. Notan slutade på ca 500:- och det känns lite saftigt för den ganska smaklösa (dock goda, det var inte på något sätt dålig/äcklig mat) mat vi fick. Mitt betyg till denna restaurangen blir en trea och då är det för att det som sagt inte var dåligt och så att den var mysig och med bra service. Men inte mer.
Björn:
Mysig lokal, god stämning, trevlig personal, dock som Ronja nämnt fick man be om kryddor. I betyg får Telegrafen fyra poäng.
//Ronja och Björn
Kommentarer
Trackback
