Restaurang Steakhouse, Helsingborg

Igår stack vi till Landskrona för lite sightseeing, vilket inte tog så lång tid som vi tänkt, så vi stack vidare till helsingborg, där vi intog middag på restaurangen Steakhouse (tyvärr).

Rätterna vi valde att äta var plankstek med quornfilé och rödvinssås (Ronja) samt halstrad rödingfilé (Björn). Vi drack båda isvatten till maten.

Ronja om sin rätt:
Mitt första intryck av maten var bra, den var fint upplagd på en fiskformad planka. Smakmässigt var det dock inte lika fint. Alls. Rödvinssåsen smakade ingenting alls, jag som verkligen sett fram emot rödvinssås sedan jag smakade den på Polen-färjan, blev besviken. Grönsakerna var frys-grönsaker och svampen konservburks-svamp. Jag har blivit bortskämd, så det var inte gott. Potatismoset smakade inte särskilt mycket heller, fick salta mycket på det. När man saltade följde det med riskorn från saltkaret. Trevligt? Nope. Quornfiléerna fick jag tre stycken av, vilket ju var generöst iaf. De var såna som man köper i frysdisken, men det hade jag väntat mig. Smakade väl quorn, ingen kryddning på dem. Med vitpeppar, salt (som fanns på bordet) samt citron från Björns tallrik blev det gott (godare) dock.

Björn om Ronjas rätt:
Förutom det Ronja sagt har jag inte mycket att tillägga. Smakade inte jättemycket av Ronjas mat, men såhär 24 timmar efter minns jag inte ens vad jag har ätit av den. Så lite spår satte den. Är där något jag vill framhäva så är det nog mängden mat, för den var normalstor.

Björn om sin rätt:
Rödingen smakade okej. Den pressade potatisen var smaklös, smakade inte ens potatis, bara vattnig. Precis som på Ronjas rätt så var det frysta grönsaker och konserverad svamp jag fick till, dock färsk citron. Fick skirat smör till. Det jag vill framhäva vid min måltid var hummersåsen, som faktiskt (!) smakade hummer.

Ronja om Björns rätt:
Jag smakade lite av Björns rätt, fisken var okej, potatisen smakade inget... det som utmärkte sig var, som Björn också sa, hummersåsen, som hade en god mild hummersmak. Den var det bästa av allting vi fick att äta på det där stället...

Service, miljö och pris:
Ronja:
Mysigheten var det inget fel, fin lokal, vi fick sitta i ett typ hörn osv osv. Servicen, nja, han frågade skitsnabbt om vi bestämt oss (dock hade vi det fort för en gångs skull, men ändå) sa saker vi inte frågat om osv. Stod och hängde och kollade (vi råkade hamna precis vid dörren in till köket). Hämtade Björns tallrik medan jag fortfarande åt... Priset (ca 180 för min rätt, 219 för Björns och 10:- per vatten) var ju vid blotta anblicken normalt och inte för dyrt, men om det var prisvärt? Nope, inte en chans.

Björn:
Vid första anblicken kändes stället riktigt mysigt, avskilda matbord, pub i ett rum för sig, fint golv, fina väggar, fin byggnad, så mysfaktorn var hög. Personalen; redan där började jag ana ugglor i mossen, bara två som jobbade på hela stället, då får jag en känsla av att stället inte är speciellt välbesökt. När båda dessa sköter pub, restaurang, kök. Priset? Precis som Ronja sa, normala priser när man ser menyn, men när man smakat maten så var de skyhöga.

Betyg:

Ronja ger stället en svag tvåa. För maten gick ju att äta, den var ju inte äcklig och hummersåsen var ju god och jag blev mätt. Men går tillbaka, nej, det gör jag inte.

Björn ger även han stället en tvåa. Maten gick ner och vi blev inte sjuka.


//Ronja och Björn

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0